Nu när vänstersidan, eller vad den skall kallas för, organiserat sig om en gemensam plattform. Eller håller på att skapa den kan man konstatera att svensk politik håller på att bli utslätad, kompromissvillig och allmänt tråkig.
Varför skall vi överhuvudtaget ha flera olika partier?
Det räcker med ett rött och ett blått block framöver. Förslagsvis kallade för Högeralliansen och Vänsteralliansen.
Skillnaden mellan blocken är inte så stor trots allt.
Några exempel: utförsäljningen av statliga företag påbörjade Socialdemokraterna på sin tid, samma sak med att privatisera vården och skolor. Nu är ordet privatisera helt fel då det fortfarande är vi skattebetalare som står för hela kalaset, men med skillnaden att privata företag plockar hem vinsterna på vår bekostnad.
Överlämnandet av så mycket makt man överhuvudtaget kan till EU står i stort sätt båda blocken för. Även om Vänsterpartiet än så länge stretar emot. Men det gjorde Miljöpartiet också tills de insåg att de kunde ha chans att få regeringsposter om de sa ja.
Kompromisser brukar sällan vara lyckade i något som helst sammanhang. En kompromiss innebär att ingen handlingsriktning vinner, utan det skall jämkas ihop. Med andra ord ingen konsekvens eller ordentlig styrning.
Att fundera över vilken ministerpost Vänsterpartiet skulle få vid seger för Vänsteralliansen känns enbart larvigt. Det går så bra att sätta en vänsterpartist som försvarsminister det blir ju ingen skillnad mot att ha Tolgfors där. Fast det är klart till år 2010 lär väl tomhylsan ha lyckats lägga ned hela försvaret så det blir inte så mycket att göra.
Justitieminister, den posten kan vi lämna vakant det har den alla fall varit i runt 30 år i praktiken så det gör ingen skillnad.
Den stora förloraren på det här är nog Vänsterpartiet som hade en chans att profilera sig fram till valet.
Men vem bryr sig egentligen, när de väl kommer till makten ser man ingen skillnad på dem i handling.
Lite som i slutscenen i Djurfarmen. De andra djuren tittar på grisar och människor och inser att det inte finns någon skillnad mellan dem.
Några andra om det hela: In your face | Claes Krantz | Hell-man
Intressant. Jag läste nyligen antologin Vinst i vilken en rad författare med olika bakgrund och åsikter diskuterar vad de flesta skulle kalla privatisering, men du har kanske en poäng i att vi borde kalla det något annat. Hur som helst – det är intressant läsning.
God jul!
Du menar denna http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9152630919
Med privatisering kan man säga ”Privatisering är den ekonomiska och politiska process då statligt ägda verksamheter övergår till privata ägare”
Det är en skillnad mellan att sälja ett företag som Vin och Sprit och att överlåta verksamheten för sjukvård till ett privat bolag. Detta av det enkla skälet att det fortfarande är skattebetalarna som betalar för det sistnämnda och dessutom i slutändan har ansvaret för verksamheten.
Vin och Sprit kan de privata ägarna lägga ned utan att staten behöver ta ett ansvar för att driften upprätthålls. Men ett sjukhus där har i slutändan staten ansvaret för att sjukvården fungerar även om det skulle drivas i privat regi fram till nedläggningen.
Så privatisering är ett sätt att få det att låta som att sjukvården, etc drivs och betalas av privata intressenter och inte skattebetalare.
Alltså ett sätt att slå små blå dunster i människors ögon.
Men God jul på dig med.