BETYG I GRUNDSKOLAN

tycker jag är bra. Det bästa vore om dom gavs för första gång när höstterminen i årskurs ett avslutas. Och därefter kontinuerligt vid varje terminsslut.

Betygssättning
ger läraren ett utmärkt instrument att ge sin elev extra hjälp redan från start. Ett redskap, som möjliggör att se varje individs talang. Samtidigt kan ett kreativt samtal skapas mellan elever,
föräldrar och lärare.

Det är inte barnet,
som ska betygsättas. Det är ämneskunskaper som matematik och språk.

Den som åtnjuter hjälp
från första början att lära känna sig själv, sin egen begåvning och sina svagheter, har kanske lättare att finna ett samspråk med omvärlden.

Hos varje människa
finns behovet att känna trygghet. Osäkerhet skapar förvirring. – Betyg kanske tom skulle kunna minska antalet mobbare och därmed deras offer. –

Det är inte alla förunnat
att få samma start i livet. Det är inte alla föräldrar, som blivit födda med silversked i mun. – Det finns föräldrar, som är rädda för auktoriteter. Det finns dom som är mycket fattiga och lever i utanförskap.

Därför behövs betygen.
En nära och varm kontakt mellan hemmet och skolan. Där skolans personal, den yrkesgrupp, som ska fostra och lära nya och ivriga elever i ettan att det är kul med kunskap och att det är häftigt att fungera väl i ett samhälle.

Inga Lill

Andra bloggar om: , , , , , ,

Det här inlägget postades i Politik. Bokmärk permalänken.