Sovmorgon, ja tack

Visserligen är rubriken lite missvisande då det utgår från de lutheranska värderingarna i kombination med det gamla bondesamhället då alla skulle upp i ottan.
Sovmorgon har blivit ett begrepp förknippat med den norm om när människor skall kliva upp.
Inte för att de själva vill det, inte heller för att de behöver det, snarare tvärtom. Dygnsrytmen är inte lika hos alla. Vi har morgonmänniskor och så har vi kvällsmänniskor.
Den senare gruppen har under århundraden levt under den förstnämnda gruppens tyranni.
Jag uppmärksammade just i papperstidningen Expressen ett reportage om Camilla Kring och hennes initiativ till att starta B-samfundet i Danmark.
Lovvärt och en inte dag för tidigt för oss som inte riktigt fungerar så bra klockan 7 på morgonen utan snarare, når vår skärpa betydligt senare på dagen.

För alla nu som hävdar att det är ”väl bara att gå och lägga sig tid” vill jag bara upplysa om jag under ett långt yrkesliv har provat att börja arbeta under längre perioder med start klockan 7, 6 och 5 på morgonen. Inget av det har fungerat bra, detta oavsett när jag gått och lagt mig kvällen före.
Numera arbetar jag som egen företagare vilket gör saken lite enklare att anpassa tiden efter när jag fungerar bäst.
Mer läsning finns här på Realtid (Expressen hade inte artikel på nätet).
Samfundet i Danmark kommer du till här b-samfund.

Så nu väntar jag bara på den svenska avdelningen. Eller om man kanske skulle dra igång den själv?

—

Andra bloggar om: Camilla Kring, sovmorgon, B-samfundet, Expressen, Realtid, luther, kvällsmänniskor, morgonmänniskor, A-människor, B-människor