Den perversa fastighetsskatten

Fastighetsskatt, ett begrepp från den tiden när avundsjuka var ett föredöme. Någon form av missunnsamhet mot dem som råkade bo i ett stort hus.

Själva principen med att betala skatt på boende är redan den absurd. Betala för något som du inte får avkastning på borde strida mot all logik. Att man skall betala skatt vid försäljning av en fastighet är inte något att säga om. Men att betala för att bo. Det är bara något som de riktigt trångsynta kan komma på.

Nu är det precis det som de rödgröna tänker gå till val på.
Helt enkelt göra det dyrare för folk att bo. Känns verkligen som ett steg tillbaka mot trångsynthet och avundsjuka.

Naturligtvis så utmärker sig Miljöpartiet lite extra där via Mikaela Valtersson som på fullt allvar föreslår att man skall belåna huset om det är svårt att betala fastighetsskatten.
Det om något ger en liten föraning om vad vi har att vänta oss för politik om Miljöpartiet får inflytande i regeringen. En tobleronepolitik á la Grekland.

Saken blir inte sämre av att Mikaela Valtersson är Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson.
På normalsvenska skulle man snarare kalla henne blådåre eller gröndåre när jag tänker efter.

Några andra som inte gillar höjd fastighetsskatt är Visuell, Josefin och Erik.
Men så finns det de som tycker att absurda skatter är bra som Carin Jämtin.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Det här inlägget postades i Politik. Bokmärk permalänken.