Big Brother måste tillhöra något av bottennappen när det gäller underhållning. Och nej jag har inte sett ett enda avsnitt och heller inte för avsikt att göra det.
Det räcker så gott med alla skriverier om Big Brother i media som man snabbt som tusan bläddrar förbi.
Nu är väl kanske den typen av underhållning som Big Brother i Sverige inte så oväntad, inte ens ett år som detta 2011. Utan det är mer en följd av den allmänna trenden åt fördumning och lättsmälta budskap som pumpas ut. Kvällspressen börjar fylla sin nättidningar med filmer istället för att skriva artiklar.
Uppenbarligen utgår de ifrån att folk saknar förmåga att ta till sig det skrivna ordet och bara klarar av kunskapsinhämtning via talspråk.
En utveckling som dessutom verkar accelerera.
Man märker det ofta när foliehattarna skall diskutera något. I de flesta fall klarar de inte av en analys eller sammanfatta ett innehåll. Utan de matar på med länkar till Youtube-filmer som de sett och tror är sanningen.
Nu tillhör väl förstås inte foliehattarna de där skarpaste knivarna i lådan om man säger det snällt.
4 svar på Big Brother Sverige 2011