Gester…med ord

Tiden och åldern ställer till en del problem början man märka när man närmar sig 60 år. Förutom att man mer eller mindre är körd på pensionen som jag skrev om här.
Så verkar kroppen och dess funktioner inte vara som den var förut.

Förr i tiden var det inga problem att festa sent in på natten eller t.o.m. intill morgonen när solens första strålar började framträda. Och ändå komma upp i hyfsad tid och fullfölja ett arbete. Numera om man ens försöker sig på det hela att vara uppe så sent är man utslagen större delen av efterföljande dag.

Sedan behöver man undersökas på ställen där solen aldrig skiner. Blodprovet brukar inte vara något problem med ett litet stick bara och så någon veckas väntetid på resultatet. Men sedan om värdet på PSA verkar lite högt. Då blir det dags för en mer ingående undersökning, en undersökning vars förfarande som heterosexuell man definitivt inte gillar. Tvärtom man ogillar det mycket skarpt.
Sedan börjar man naturligtvis oroa sig för en del annat man kan råka ut för. Som hudsjukdomen rosacea vars förlopp brukar bli värre med stigande ålder.
Och sedan törs jag inte tänka på vad mer man kan drabbas av innan slutet.

Att alliansen på mer eller mindre gett upp fram till valet 2018 börjar bli alltmer tydligt. Först decemberöverenskommelsen, även lämpligt nog kallat för #DÖ på twitter till exempel. Och nu då att de tänker lägga varsin budget och inte gå gemensamt. För risken om de la en gemensam budget är naturligtvis att den hade gått igenom och då kunnat riskera ett nyval. Och nyval verkar de vara livrädda för.
Istället väljer det att lägga sig platt för regeringen med Socialdemokrater och Miljöpartiet och naturligtvis Vänsterpartiet som baksätespassagerare med inflytande.

Alliansen hade tre andra val efter valet. 1) Försöka gör upp med Socialdemokraterna. 2) Ta stöd av Sverigedemokraterna. 3) Låta det gå till nyval.
Och så väljer de att vika ned sig och acceptera att låta de rödgröna bestämma den väsentligaste politiken för fyra år framåt.

Att de sedan bjäbbar på lite smått att de minsann inte tänker acceptera vad som helst i budgeten är ingenting att bry sig om. Utan det är mest tomma ord för att det skall låta lite bättre och folk skall tro att de kan sätta ned foten när så krävs.
Lite lekstuga över det hela kan man nog kalla det för.
Å andra sidan så är ju det här med att sitta i riksdagen inte alltför betungande, lång semester, bra betalt och rösta precis som partiledaren säger.
Och undrar om det inte finns ett dagis i riksdagen också. För mycket service verkar där finnas för övrigt.
För det enklaste vore nog att skicka ned alliansledamöterna dit med lite leksaker så kan de sysselsätta sig under resten av mandatperioden. För i kammaren behövs de inte.
Och så kan de ha Gustav Fridolin som lekledare.