En hunds påskdröm

utgör en njutning även för oss människor. Vår älskade lilla gamling, Jack Russel-tiken Emma, 15 år i maj, blir alldeles till sig i trasorna när hon känner doften.

Lång tid tar det, tycker hon, innan påskmaten blir klar. Bort med nätet från köttet. Pula in färska örter och vitlök. Klappa in salt. Binda ihop köttet med hushållssnören. In med termometern. Ugnen på 135° C. Herre Gud, gnyr Emma, det kommer att ta tid – men gott och saftigt blir det, och rosa. –

Så sätter sig Enma framför ugnsluckan, viftar på svansen och tittar genom glaset på kvällens lammsteks-TV. Och bevakar tillblivandet av sin påskmåltid.

Inga Lill

Andra bloggar om: , , , , ,

Allmänt. Bokmärk permalänken.

2 svar på En hunds påskdröm

Kommentarer inaktiverade.