Maktlöshet
Vår Emma fick i fredags sitt första epileptiskt anfall.
Maktlösheten man känner när en livskamrat som följt med Inga Lill och mig i över 16 år är svår att beskriva. Man vill så gärna hjälpa, lindra, ja göra något.
Men man kan bara med tårar i ögonen följa med hennes kamp.
Nu den här gången gick det till slut bra även om hon inte riktigt verkar ha återhämtat sig helt.
Tack för övrigt Djursjukhuset i Malmö för råden över telefon.
—
Läs även andra bloggares åsikter om Djursjukhus, Emma, hund, livskamrat, epilepsi
oktober 1st, 2008 at 9:34 f m
Vi håller tummarna för att Emma piggar på sig!
Sexton år…
Jag hoppas att min Mumma blir lika gammal!
kramar från Mumma och mig
oktober 28th, 2008 at 11:03 e m
[...] – Maktlöshet – En sommar till – [...]