Maktlöshet

Vår Emma fick i fredags sitt första epileptiskt anfall.
Maktlösheten man känner när en livskamrat som följt med Inga Lill och mig i över 16 år är svår att beskriva. Man vill så gärna hjälpa, lindra, ja göra något.
Men man kan bara med tårar i ögonen följa med hennes kamp.
Nu den här gången gick det till slut bra även om hon inte riktigt verkar ha återhämtat sig helt.

Tack för övrigt Djursjukhuset i Malmö för råden över telefon.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 svar på Maktlöshet

  1. Vi håller tummarna för att Emma piggar på sig!
    Sexton år…
    Jag hoppas att min Mumma blir lika gammal!

    kramar från Mumma och mig

  2. Pingback: Gester…med ord » Blog Archive » Två gråtande hjärtan vakar och älskar

Kommentarer är stängda.