Gester…med ord

men det låter jag Stumpan – Magnus och Procedomani göra istället.
Förutom då att Anna Odell har fått sina 15 minuter och lyckats föra förståelsen för konstnärliga uttryck än längre ifrån de som skall ta del av det.

Tajmningen är helt perfekt på ett sätt. Med en regering som behöver spara pengar och som visar ett mycket ljumt intresse för konst så kan hennes lilla egotrippade manöver inte komma mer lägligt när det skall dras ned mer på kultursektorn.

DN

—

Läs även andra bloggares åsikter om Anna Odell, Konstfack,

—

Uppdatering med lite nya länkar 090131 kl 00:21
Svd | Svd 2 | SVD 3 |
Tokmoderaten | Säfflemannen | I huvudet… |

År 2003 gällde detta numera verkar detta gälla är 2009.
Sammanfattning om man onanerade mycket eller hade sex år 2003 så skyddas vi män mot prostatacancer. Nu år 2009 gäller uppenbarligen tvärtom.

Och så finns folk som påstår att religionen tappar mark. Verkar snarare tvärtom. Snart så plockas de fram där böckerna från början av 1900-talet som visar att man får håriga handflator och urholkad ryggmärg.
Göran Hägglund och KD måste bara jubla över sådana här rön. Snart kommer säkert forskning visa att kvinnor blir klena i psyket av att arbeta och tjäna pengar själv.
Får mig att tänka på den alternativa valaffisch jag gjorde inför förra valet för KD.

Min kontorsstol råkade gå sönder när satt och lutade mig bakåt. Eftersom det är hjul på den så råkade jag hamna på golvet.

Ingen större fara egentligen, pratade med en kund i telefon samtidigt men det gick så bra att fortsätta prata som inget hade hänt.
Inga Lill var lite förbluffad över att jag fortsatte prata som inget hade hänt.

Kom på en liknande händelse för en runt 20 år sedan.
Då satt jag också och lutade mig tillbaka i en stol under ett kundsamtal, fötterna på skrivbordet. Sedan råkade stolen glida bakåt, stolar med hjul är farliga, varpå jag råkade sätta fötterna på utdragsskivan till skivbordet.
Den skivan var uppenbarligen lite dåligt monterad för den lossnade och hamnade på golvet tillsammans med datorn och skrivaren som också stod där samt lite annat smått och gott.
I samma veva så tippade stolen så jag hamnade på golvet och drog ned mig telefonen också. Den där varianten med sladd.
Det lät en del om man säger så
Så det var bara att fortsätta samtalet med kunden sittande på golvet.

Med andra ord om ni hör ett brak när ni pratar med mig i telefon så har jag ramlat av stolen en gång till.
Tills vidare får jag sitta på en köksstol. Försöker nämligen nu fundera ut hur jag skall bete mig för att köpa en ny kontorsstol så billigt som möjligt.
Har blivit inspirerad av Julius som verkar vara en mästare på att köpa billigt på Internet.

Ser i Expressen att Ånge församling fraktar de som skall begravas med en vanlig släpvagn.
Visst kan man ha synpunkter på värdigheten i det hela. Inte för att den som transporteras bryr sig så mycket, eller snarare inte alls faktiskt. Men kanske för de anhöriga.

Nu infinner sig dock frågan vilken typ av släp det gäller. Är det församlings eget eller hyr de det?
I det sistnämnda fallet undrar man i vilket namn de hyr det i.
För att är det i den avlidnas namn kan de ju strunta i att köra tillbaka det.
Och om det är så kommer snart kyrkogården i Ånga vara överbelamrad med hyrsläp inom en snar framtid. Så uthyrarna kommer få skicka sina kunder dit. Fast å andra sidan kan de ju då säga att den förra som hyrde släpet hade inga klagomål.
Frågan är bara hur reklamen på släpen skall se ut. Kanske så här:
Vi vill inte att du kommer tillbaka

—

Läs även andra bloggares åsikter om Hyrsläp, begravning, kyrkogård, släpvagn, ånge,