Gester…med ord

Efter att ha läst Somar El Nahers ledarkrönika på Aftonbladet kan man nog med fog säga att hon föraktar Sverige. Ett land som gav henne och hennes familj skydd när de kom hit som flyktingar 1989.

Och hennes förakt bygger på att det tog tid innan de fick uppehållstillstånd samt att de inte fick godkänt att stanna i landet. Vilket gav en del processer. Men till slut efter 18 månader fick hon och hennes familj stanna. Och efter fem år till svenskt medborgarskap.
Vilket i tid inte låter som speciellt långt för att komma till tryggheten i Sverige.

Hon var då sju år gammal. Vilket innebär att jag bidragit med en del skattepengar, inte mycket men ändå, för att bekosta hennes skolgång och annat.
Kan bara hoppas att de andra anhöriga som följde med numera bidrar med skatter till andra som skall hit.

Och fler än jag som reagerat ser jag: Expressen – SVD

Det här med mångkultur är lindrigt sagt ett kontroversiellt ämne. De som mest propagerar för det verkar vara genuina svenskar. De med utländsk härkomst som finns i landet verkar inte alls vara intresserade ac det. Utan de vill vara svenskar och ta del av vårt samhälle. Inte behöva leva under religiös påverkar, läs islams. För i många fall var det därför de vände kosan till Sverige. Just för att slippa religiösa fundamentalister. De som omhuldas av en del här i landet.
Speciellt nu när Stockholms stad tagit fram en handlingsplan där islamistiska mördare skall få hjälp med både arbete och bostad när de återvänder från Syrien och Irak.

Mer om det här hos AB.