Gester…med ord

Det här med att lära de flyktingar och andra invandrare som kommer hit svenska och lite om svensk kultur verkar inte vara det enklaste. Dels därför en del får för sig att det inte finns någon svensk kultur alls. Eller snarare det är bara midsommar som vi har som kultur.
Men utan att fördjupa sig i den delen kan man se att det görs en del försök att få invandrarna/blattarna att lära sig en del om Sverige och svenskarna eller svennarna som vi skall kallas för.
Tobbe har här några exempel från en lärobok som är tänkt att användas i undervisning på SFA/SFI, svenska för analfabeter/invandrare.
Och man kan säga att om syftet är att lära ut fördomar till blattar så lyckas det onekligen rätt så bra.
Med tanke på att det är en statlig myndighet som rekommenderar den boken kan man undra hur litteraturen ser ut för övrigt.
Fast vi får nog nu en viss hum om varför integrationen av blattar inte alls fungerar i landet. För lärs det där ut så har vi nog en bra förklaring.

Det här med att kasta handgranater verkar vara synnerligen populärt i Malmö. Polisen uppvisar en viss handfallenhet att komma åt det hela. Fast när det gäller Malmöpolisen och då deras chefer så är det egentligen ingenting att förvånas över. De har ju precis inte visat handlingskraft i andra sammanhang heller.
Men för att återgå till granaterna. Där får man intrycket att det verkar lite mer slumpmässigt hur det kastas och mot vad.
Eller som någon polis säger, verkar som det finns någon som sitter på ett lager med handgranater.
Och om det är så känns det lite mer som någon form av mandomsprov att går ut och kasta några för att visa att man är man.
Vilket för en att tänka på filmen Mandomsprovet som förvisso inte ha någonting alls att göra med granater. Men ändå. Fast det är klart kan ju vara så att det här med den här sortens manlighet som saknas. Så det får bli en granat i stället.
Så tar vi ledmotivet från filmen.