Tandlösa getingar med gadd

I inlägget jordgubbssaft och getingar konstaterad jag att kampen om trädgården går vidare. Mördarsniglarna är nu under kontroll och det var dags att bekämpa getingarna. De utplacerade getingfällorna är en passiv bekämpningsmetod som kräver minimal ansträngning. Men det kan vara förenat med vissa risker.
När en inspektion skulle göras av fångsten i en av fällorna kunde jag konstatera att placeringen av fällan var utmärkt, strax intill ett getingbo.
Inspektionen av innehållet fick avbrytas mycket hastigt och en taktisk reträtt var att föredra.
De var inte stora de flygande odjuren, men de hade ett synnerligen kraftfullt bett.
Sinom tid enades vi om att de tills vidare får upprätta en autonom zon i en del av trädgården.

Andra om getingar | Min plats bland orden |

En kommentar

  1. Bit tillbaka! Som barn svalde jag en geting som flög in i min flaska läsk utan att jag märkte hehe. Den bet mig bak i tungan men eftersom jag inte får svullnader så lätt så klarade jag utan ett sjukhusbesök (okej, mormor dränkte mig i ättika men det är en annan sak). Sedan dess har jag inte haft problem men getingar, de vet vad jag går för.

    Öga för öga, tand för tand!

Kommentarer är stängda.