Är konsekvensen av domen mot Per-Anders som räddade en äldre kvinna och där Per-Anders nu har dömts till ett års fängelse.
Nu verkar Centerpartisten Johan Linander insett det orimliga i att straffa människor som ingriper fysiskt i samband med att ett brott begås.
För nödvärnrätten som domstolarna tolkar den verkar innebära att man alltid skall ha full kontroll över situationen och precis kan avgöra hur mycket våld som skall användas till att försvara sig själv eller andra.
Om har man full kontroll över en situation så kan det knappast betraktas som en akut situation. Så fram till dess att lagen ändras eller praxisen gäller tydligen – Ingrip aldrig när du ser ett brott begås –
…
Läs även andra bloggares åsikter om politik, juridik, brott och straff
Tillägg 091106. Efter en genomläsning av hela domen som finns här, så kan det kanske vara på sin plats att säga att slutsatsen jag drar om rätten att använda nödvärn är lite förhastad. I det fall man relaterar till just detta specifika fall.
/Urban
Här är vi eniga, men jag uppmanar hellre folk att ingripa så att lagen påvisas som overksam.
@Jesper. Att ingripa fysiskt skulle jag nog avråda ifrån. Såvida det inte gäller ett direkt angrepp mot sin egen person och ens familj och då inga andra alternativ finns.
Dels måste du veta vad du har emot dig, dels måste du kunna anpassa din våldsanvändning så den inte går över gränsen.
I det första alternativet så kan du råka illa ut fysiskt i det andra motparten och du blir dömd.
Där ligger problemet med att anpassa våldet du själv använder dig av. Du kan näppeligen till skillnad från utbildade personer (de med vana, etc) veta hur mycket våld du skall använda.
Därför är hela domen fel mot Per-Anders, han skulle ha blivit helt frikänd om han så på andra slaget hade slagit ihjäl killen. Under förutsättning att det inte finns andra saker utöver det som står i media som jag inte känner till.
Så är vi fortfarande eniga? 🙂
Japp det finns mycket som inte media tar upp!
Per-Anders (PA) kände gärningsmannen GM innan, de var inte vänner. PA hade blivit uppringd för att GM var stökig och hotfull på byn. Dock inte fysisk våldsam.
PA beväpnar sig med domkraften och åker iväg med en kompis i bilen för att hitta GM.
GM slutar med överfallet när PA ropar, PA slår ändå en gång när GM är i bilen, det andra slaget kommer när GM är utanför bilen.
PAs kompis är trots att de kom samtidigt i PAs bil 50 meter bort och ser inte om gm är våldsam efter första slaget.
Varför är ”kompisen” 50 meter bort?
Eftersom jag inte har läst domen och eventuella vittnesmål så avstår jag från att kommentera det här specifika fallet detalj Lars.
GM har lämnat en version här ser jag nu http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6072411.ab
Du kan inte kommentera i detalj, men du kan dra väldigt långtgående slutsatser – att man inte ska ingripa vid brott – trots avsaknad av korrekta ”detaljer”?
Det är ju exakt det som är så skrämmande i det här, Aftonbladet får det ju att låta som att han bara råkade stanna vid kvinnans bil –
”tänk så hade han inte gjort det…. ”
Det låter också som att han tog det som fanns till hands,
”lite otur att det var så ”tungt” men vad skulle han göra – leta genom bilen… ”
Exakt så tänker ju 90% av alla som läser Aftonbladets vinkling av fallet…
Skrämmande! Verkligheten är ju att han LETADE efter killen, han hade VALT vapen…
Läs domen, finns på svd’s artiklar om det här.
http://www.svd.se/multimedia/archive/00530/Mora_Tingsr_tt-B674_530761a.pdf
Nu kan man ju förstås ha synpunkter på straffen, 1 år resp villkorligt på de båda. Men det är ju en annan femma – skyldig är han iaf…
@Lars. Har efter genomläsning av domen gjort ett tillägg i min bloggtext. Detta då en del omständigheter inte kommer fram i tidningsrapporteringen av det hela.
Nej, jag ser hellre att man ingriper, då medmänsklighetens omtänksamhet står över lagen. Ser jag någon bli utsatt kommer jag ingripa. Att i det läget resonera som du föreslår enbart för att bevisa en lags felaktighet vore, enligt min moral, fel. Hur ska jag försvara min icke-handling för den utsatte efteråt?
@Jesper. Visst lätt att säga att man skall ingripa fysiskt i ett teoretiskt resonemang. När det kommer till praktisk handling är det lite annorlunda. Eftersom jag är en man i mina bästa år har jag haft yrken, långt tillbaka, där våldsanvändning då och då var nödvändigt att använda sig av för att klara av arbetsuppgiften.
Då ser det lite annorlunda ut med den erfarenheten.
Är du ensam att ingripa behöver man ibland använda ett rätt så stort mått av våld för att bemästra situationen. Dessutom bör man ha en fysik och kunskaper som gör att man kan hantera situationen. Och inte att förglömma skaffa sig en överblick om vad som egentligen pågår och hur många det rör sig om.
Det sistnämnda fick jag en smärtsam påminnelse av när jag ingrepp under en misshandel av en butikskontrollant. Att den snattaren som slog ned henne tillhörde ett gäng med tre personer upptäckte jag snabbt, men lite för sent.
Civilkurage är antagligen också en övningsfråga.
@Jesper. Visst och civilkurage är också när du ser att de med dunkla avsikter sprider budskap baserat på lögner, felaktiga tolkningar, inkorrekta källor, You-tube-filmer utan substans, ingripa och försöka ge en mer korrekt bild av det hela.
En bild som baserar sig på kunskap.
Det är även det en form av civilkurage.
Det är sant, och jag uppskattar att du debatterar om ämnena. Kan du inte skriva en utförlig text, och verkligen jobba på den, där du sammanfattar detta? Det är nämligen alltför ofta ”foliehattar” osv dyker upp i dina texter, och de petar hål på resten av dina argument då inget av ämnena får tillräckligt med fokus. Jag har själv märkt att mina övriga texter blir bättre då jag går till botten med en – för mig – självklar fråga, då jag senare kan låta det vara i nästa text.
@Jesper. Jag förstår vad du menar och jag kan hålla med dig till viss del. Enklare förr när man skrev texten på papper och tog sig tid att begrunda; formuleringar, argument, slutsatser.
Men om det gällde för de som bloggar generellt skulle det inte bli många inlägg. På gott och ont, i de flesta fall kanske på gott.
Samtidigt, kanske inte en blogg är den optimala plattformen att nå ut med något som skall tränga igenom allt brus som finns.
Men du kan ge mig en utmaning, ge mig ett ämne du tycker jag skall ta mig tid att gå till botten med. Så skall jag se om jag kan leverera en text som tillfredställer dina krav. Kanske inte på åsikter men väl på djupet.
Ämne: Konspirationsteorier. Hur uppkommer de, och varför?
Tja du, ett intressant ämne onekligen. Finns en hel del skrivet om det redan. Så jag får försöka se om jag kan ta det ur ett litet annat perspektiv. Om jag hade tid så skulle jag skriva in mig i Lund igen och ta det som en D-uppsats. Men får väl ta en enklare variant.
Skriv när du vill och kan!
Vad har du för utbildning?
Fil.kand. i pedagogik med ämnena sociologi och statsvetenskap. Och för att förtydliga pedagogik så är det inte det som lärare läser utan med inriktning på meta- och sociologisk pedagogik skulle det nog kunna benämnas.
Och där inriktade jag mig en hel del på det medvetna och omedvetna lärandet/påverkan hos vuxna. Och då påverkan i olika kontexter. Vilket faktiskt skulle passa alldeles utmärkt just för ämnet du föreslår.
Det låter väldigt intressant och nyttigt. Jag tycker om utbildningar som leder till ökad samhällsmedvetenhet, eller vad man ska kalla det. En utbildning man kan praktisera i vardagen.