Gester…med ord

Webbshopar poppar upp som ogräs numera. Allting kan tydligen säljas via nätet. Men de är sent ute, jag drog igång min nätförsäljning redan i slutet på 90-talet.
Det var för vår numera nedlagda butik i Vollsjö och då för antikvariatet.

Något eget domännamn fanns inte i början så jag slängde upp en gratissida på tripod. Där började jag lägga in de böcker vi hade till försäljning. I jätteprojekt visade det sig, antalet volymer låg väl runt 5.000-6.000 på den tiden. Sedermera hamnade vi runt 10.000 böcker i butiken men det är en senare historia.

Ett litet problem uppstod när jag skulle lägga ut dem och det var hur sidorna skulle göras. Så det blev till att göra det på det hårda sättet. Med andra ord handkoda html i anteckningar.
Och med då rätt så begränsade kunskaper i kodning satt jag med boken, Internet HTML-boken som vägledning.
Ett mödosamt arbete, det var inte alltför roligt att sitta och koda in böcker som hette något som: Östen Österbring – Öster om den östra sjön i Östergötland –
Och det kändes som att alla böcker som skulle in hade å-ä eller ö någonstans i titeln eller i författarnamnet.

Lite längre fram kom jag på att man kunde använda sig av Word för att skapa en html-sida.
Visserligen genererades en hel del skräpkod när man konvertera ett Word-dokument till html. Men det orsakade inga större problem.

Problemen dök däremot upp rätt så snabbt. Eftersom konkurrensen var mycket begränsad på nätet vid den tiden så placerade sig webbplatsen mycket högt upp på både författarnamn och boktitlar när man sökte i Altavista som gällde då till stor del som sökmotor.
Med andra ord folk började köpa böckerna som fanns upplagda där. Då blev man tvingad till att köpa en kartong, packa ned böckerna och springa i väg till posten för att skicka iväg allt.
Och eftersom folk hade den dåliga smaken att köpa olika stora böcker och olika många räckte det inte med en storlek på kartongen.

Dessutom så behövda jag ta bort den mödosamt inkodade boken från hemsidan när den var såld. Och det stannade inte där, vi sålde ju böckerna via butiken också. Så inte nog med att de köpte på nätet de kom in i butiken och köpte böcker där med.
Så jag fick märka varje bok som låg utlagd på nätet med en liten kod och för varje bok jag sålde i butiken fick jag notera vilken det var som såldes så jag kunde ta bort dem från hemsidan.
Jag brukade ibland muttra lite att den här boken inte var bra till en kund när det fanns många å-ä-ö i titeln. Men inte hjälpte det, kunden köpte den i alla fall. Och om kunden i butiken avstod att köpa så visst tusan kom det en beställning på nätet i alla fall.

Med andra ord e-handel var inte så där intressant för oss insåg jag, så vi slutade med det. Men här kom nästa problem. Hemsidan på tripod. Jag hittade inte koderna så jag kunde stänga ned den. Att klicka på Glömt kod och få ett mail med nya koder fungerade inte heller. Jag fyllde nogsamt i vilken e-post-adress som jag hade använt när jag registrerade mig på tripod och klickade på skicka. Nästan omedelbart kom jag på att den e-postadressen inte fanns kvar längre.
Så nu ligger den där jäkla sidan och skvalpar ute på nätet. 11 år efter det vi slutade sälja böcker på nätet. Och folk hittar till den fortfarande. Förra veckan så ringde en kund och ville köpa en bok som han hade hittat på sidan.

Låt med andra ord

och av det lär de som läser den här bloggen få en viss bild av min musiksmak. Även om det kanske kan komma någon överraskning senare.

Jag har inte riktigt bestämt mig för om dessa låtar skall ingå i den utmaningen jag skrev om här.
Men de har med tystnad att göra. Musik om tystnad är intressant.
Klassikerna där är väl denna av Simon och Garfunkel.

Min egen favorit är den här nedan. Den finns i olika versioner. Att jag valde den här inspelningen nedan beror på att den, tja är lite speciell om man säger så. Scenuppträdandet och sångarnas utstrålning och klädsel ger en alldeles speciell touch åt låten Silence is Golden.

Silence is Golden får nog hamna som låt nummer två i utmaningen ovan. Men kanske inte den här versionen dock. Nu kan man ha tystnad som affärsidé också. Finns en kurs här där man skall vara tyst i tre veckor. Det ingår i kursen. Inga Lill tycker att den kunde passa för mig.
Förstår inte riktigt vad hon menar.

När jag läser om de som stal en byggkran på väg hem från krogen drar jag mig till minnes en incident från min ungdom.
Jag satt hemma hos en bekant på natten efter en kväll på krogen. Utanför stod en ångvält i samband med något arbete som då utfördes på Rudbeckianska skolan i Västerås.

Helt plötsligt hör vi att någon startar ångvälten och kör iväg med den. Min bekant ringer till polisen och rusar ut efter mig för att hindra de som kört iväg med den. Efter en kort språngmarsch så hinner vi ifatt. De två personerna som stulit ångvälten hoppar ned och försvinner.
Ångvälten fortsätter sin obevekliga färd in mot Västerås centrum närmare bestämt Sigmatorget. För att undvika den väntande katastrofen när ångvälten skall få närkontakt med något lyckas jag hoppa upp på den i farten för att göra en hjälteinsats och stanna hela ekipaget.
Väl uppe på ångvälten upptäcker jag att den inte är så lätt att stanna. Finns fler spakar än vad man tror när man tittar på en ångvält på håll.
Så det blir till att styra den istället för att undvika kollision.

Ungefär i höjd med Stadshotellet vänder jag mig om och upptäcker att en polisbil ligger och kör bakom mig. Av min kompis ser jag inte ett spår.
Börjar inse att det här nog inte kommer gå så bra när jag skall försöka förklara att jag bara skulle hindra framfarten och inte alls startade den.

En polis hoppar ut ur bilen och lyckas hoppa upp och stanna ångvälten till slut. Han fick extra bråttom att komma upp då jag lyckades lägga i backen på ångvälten och köra på polisbilen.
Väl på marken ser jag min kompis sitta i baksätet på polisbilen skrattande så tårarna rinner.
Nåja det hela löste sig ut problem och min kompis fick en hel del gliringar när han infann sig på sitt kvällsskift som larmoperatör på polisens ledningscentral.

Hade han inte arbetat där hade jag nog haft en liten prick i straffregistret nu.