Arkiv för april, 2007

Naturliga länkar, spontana länkar, inlänkar

måndag, april 30th, 2007

I sökmotoroptimering är väsentligt att webbplatsen är korrekt optimerad och informativ och att se till att andra webbplatser länkar till sidan.
Det som eftersträvas är att försöka skapa något som kan kallas för naturliga inlänkar. Definitionen på vad en naturlig inlänk är kan variera.
Men om man utgår ifrån vad ordet betyder, innebär det något som händer av sig själv.
Med den utgångspunkten kan man konstatera, det är inte att
1. byta länkar med andra.
2. registrera sig i länkkataloger.
3. skriva i sin egen blogg om webbplatsen.
4. be en annan blogg att skriva om sidan.
5. lägga en länk i sin bloggroll.
6. medverka i länktåg.
7. skriva en artikel i en artikelkatalog.
8. köpa länkar
9. köpa optimeringstjänster.
10. länka från sina egna sidor.
11. be vänner länka till sidan.
12. ha en länk i sin forumsignatur.
13. delta i ett länkbytesprogram.
14. ha en länk på en kundsida, om du bett om den.
15. ha en länk hos en leverantör, om du själv begärt att den skall var där.

En naturlig länk till en hemsida skapas genom att
1. skapa hemsidan
2. anmäla den till sökmotorerna.
3. invänta länkarna.

Svårare än så är det inte.

Det uppstod diskussion om detta när jag tog upp frågan i SEO-forumet. Då kom Hans, som driver Nyfiken Vital och skriver om hälsa, fram med en bra definition att skilja skapade länkar/naturliga länkar från andra. Spontana länkar kallade han de länkar man önskar att få till en sida. Spontana länkar är de som uppstår av sig själva. Någon tittar på sidan, tycker den är bra och lägger upp en länk till den. Ingen inblandning från den som har webbplatsen. Ett utmärkt namn – Spontana länkar –
Men naturliga länkar kan behövas i ett optimeringsarbete. För hur många länkar spontant till en företagssida som handlar om rening av processvatten inom livsmedelsindustrin?

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Kropp och själ

torsdag, april 26th, 2007

God morgon Medmänniska!
Fick Du i Dig Din nyttiga havregrynsgröt för att ladda upp för en effektiv
arbetsdag?
Eller var Du för trött så Du bara svepte en kopp kaffe?

Alla är vi inte lika. Det finns A-människor, som är högpresterande under
tidiga morgontimmar. Och så har vi B-människor, som helst sover lite längre
på morgnarna och visar sin driftighet sent på dygnet. Alla behövs och vi
kompletterar varandra på ett utomordentligt sätt.

I Danmark har startats ett B-samfund. Det har väckt stor uppmärksamhet och
under kort tid samlat mer än fyratusen medlemmar. Den goda idén har även
spridit sig till Sverige. Så nu har vi ett nystartat B-samfund även här.

Vi kan inte längre förneka att vi är födda med olika dygnsrytmer. De
arbetstider vi nu stereotypt lever med är utsprungna från det gamla
bondesamhället. När kossorna skulle mjölkas vid femtiden på morgonen för att
någon skulle hinna transportera mjölken till sin konsument.

Denna slentrianmässiga syn på vår samhällsstruktur drabbar såväl
företagsproduktiviteten som den enskilda människan negativt. Det drabbar
även miljön högst väsentligt när långa bilköer såväl morgon som kväll spyr
ut sina avgaser.

Den totala infrastrukturen mår heller inte bra av överbelastning. Proppfulla
pendeltåg och bussar skall förflytta individer till sina arbeten på morgnar
och hem igen på eftermiddagen.

Vårt elnät belastas ojämnt med höga toppar när alla duschar vid samma
tidpunkt och då de flesta lagar sin middag. För att inte tala om störningar
på Internet och i telefontrafik.

Vi B-människor är vanligt förekommande. Det är A-typen också. Vi B-människor
har tvingats anpassa oss till traditionen. Så finns en grupp icke att
förglömma som är både och. Lyckliga dom!

Bli medlem i B-samfundet, det kostar inte ett öre!
Berätta gärna för Dina vänner om oss.
Visst vore det skönt att känna sig bekväm med sin livssituation. Vi behöver
flexibilitet för att vi alla ska må bra.
Välkommen!

Text: Inga Lill & Percy

Andra bloggar om: , , , ,

Oljor på gott och ont

onsdag, april 25th, 2007

Oljor är användbara. Dom kan användas till matlagning, uppvärmning, belysning och behandling av gjutjärnsstekpannor.
Olja för uppvärmning av hus är bekvämt. Men definitivt inget att rekommendera vare sig för plånbok eller miljö. Det finns alternativ för att hålla sig varm. Vi kan elda med ved och kanske t o m komplettera med vår ständigt närvarande solenergikälla.
En misshandlad, rostig gjutjärnsstekpanna återfår sitt liv efter att ha blivit insmord med matolja och därefter få vila i några dagar.

Matolja med en liten klick smör förhöjer smaken på kött, som skall brynas och därefter efterstekas. Panerade rätter tjänar också på en blandning av matolja och smör. – Men tänk på lagom temperatur, inte för hög. –

Lampolja gör att våra gamla fotogenlampor ger ett ljuvligt ljus i den varma, mörka sommarnatten. När flugorna slutat surra och lagt sig till ro kan vi njuta av det mjuka skenet.

Olivolja smakar gudomligt i en grekisk sallad med solvarma tomater, tunna lökringar och oliver. Ett grovt lantbröd därtill och ett par klunkar vin blandat med strålande solsken gör anrättningen fullkomlig.

Koka spagetti, låt den rinna väl av. Lägg upp i en djup tallrik. Ringla olivolja över. Klipp färska örter och dra några varv med pepparkvarnen. Några duttar riven färsk parmesan och så ett par stänk olivolja till. Blanda och ät med njutning.
Glöm inte att skölja ned med några klunkar vin. Och titta på solen.

Inga Lill

Andra bloggar om: , , , ,

Kommentar på en kommentar

lördag, april 21st, 2007

Med anledning av en kommentar på inlägget En litet steg på vägen att lösa klimatproblemen.

Kommentar:

• Anna Says:
april 21st, 2007 at 6:16 pm
Så du menar altså att du stödjer det här fruktansvärda djurplågeriet. Herregud, var är världen på väg?!
Vet du om att dom stryper och flår djuren, i kina flår dom till och med djuren levande.
Vad ger dig rätten att döda x antal djur för att du ska klä dig i dom?
Till en liten pälskrage går det år två djur (tex minkar)
Hur många djur bär du på ditt samvete om du går runt med en pälskappa?
Du kan inte mena allvar.

Tack för Ditt inlägg Anna
det tog visserligen lite tid för Dig att agera.
Ett litet klargörande, som Du kanske kan ta till Dig, är att jag avskyr djurplågeri. Jag älskar djur och har djur själv. Jag förstår inte att någon kan klubba ihjäl sälkutar, än mindre att man kan flå levande djur eller rycka fjädrar från levande fåglar för att vi skall kunna sova gott under duntäcken.

– Nej, jag ser det lite mer ur stenåldersmänniskans perspektiv. Vi behöver vårt kött för att tillföra våra kroppar proteiner. När djuret är uppfött för slakt eller nedlagt i skogen vore det ganska ointelligent och slösaktigt att inte nyttja pälsen också. Stenåldersmänniskan nyttjade allt, örter i skogen, bark likaså – man jagade för att få sin mat – och man tog till vara pälsverket för att skydda sig mot köld. –

Våra förfäder hade ett ekologiskt tänkande, visserligen framkallat av nöden. Man slösade inte med naturens resurser – man tog till vara allt.

Inga Lill

Andra bloggar om: , , , , ,


Bad Behavior has blocked 447 access attempts in the last 7 days.